HUSEN

Som sagts tidigare började bebyggelsen uppe vid Degersjön, eller som den då hette Frösjön och bebyggelsen låg vid sydvästra delen av sjön. Där finns fortfarande ett antal husgrunder kvar.

Uppgifter om husen finns i flera olika dokument, bl a i två synebeskrivningar från 1817 respektive 1853 och i brandstodshandlingar. Däremot finns det inga uppgifter, förutom i bouppteckningar, om husens möblering och liknande. För tiden före 1887 vet man inte ens vilka som bodde i vilket hus.

I beskrivningarna nedan finns de gamla längdenheterna aln och fot. 1 aln = 2 fot = 59,4 cm

1817 års Ägo och husesyn

Följande byggnader finns beskrivna:
1) En mannbyggning, 26 alnar lång, 10 1/4 alnar bred och 12 varv, 6 1/4 alnar, hög på väggbandet. Byggnaden var indelad i 2 större rum med förstuga och kammare. Den var försedd med nävertak.
Ena rummet och förstugan var inredda, men i det andra rummet och kammaren saknades murar, golv, undertak, fönster och dörrar.
2) En bagarstuga, 11 1/4 alnar lång, 7 1/2 alnar bred och 12 varv hög.
3) En ladugårdsbyggnad, avdelad i fähus, port, lada och spillningsrum, 46 alnar lång, 10 3/8 alnar bred och 11 varv hög. Byggnaden hade nävertak och endast tre år gammal och således i gott stånd.
4) En stolpebod, 7 1/2 alnar lång och bred, med nävertak, golv, dörr och botten samt inredd med lårar och annan inredning.
5) En badstuga med ugn, lavar, svale och dörrar. Däremot saknades, enligt synemännen, en stallbyggnad, som de ansåg borde indelas i stall, stallider, port och vedhus.

1853 års syn

Följande byggnader finns beskrivna:
1) En äldre manbyggnad, 26 alnar lång, 10 1/2 alnar bred och 12 varv hög. Byggnaden är indelad i kök, kammare, sal och förstuga. Köket, kammaren och salen har spis och hela byggnaden har golv, varmtak, fönster, dörrar och annan nödvändig inredning.
Det är med säkerhet den byggnad som beskrivs under 1) i 1817 års syn.
2) En byggnad uppförd cirka 1841, 23 1/4 alnar lång, 10 1/2 alnar bred och 15 varv hög. Den var indelad i stuga, bryggstuga och förstuga. Stugan hade spis och bryggstugan hade bakugn och hela byggnaden hade dörrar och fönster i gott stånd.
3) En uthusbyggnad uppförd cirka 1835, 29 alnar lång, 11 alnar bred och 11 varv hög. Den var indelad i vedbod, stallport, stall, stallide och hemlighus.
4) En uthusbyggnad, 60 1/2 alnar lång, 11 1/4 alnar bred, 12 varv hög. Den bestod av ladugård, försedd med skorsten, port, gödselrum och loge. Intill fanns en med tak försedd hässja.
5) En saltpeterlada
6) En badstuga
7) En stolpebod, 13 alnar lång, 11 3/4 alnar bred och 17 varv hög

Olof Olofssons gård

Av auktionsprotokollet 1862, då Olof Olofsson säljer den andra halvan av Degersjö till Anders Gustaf Edström, framgår att Olof Olofsson förbehåller sig att få hugga 150 byggnadstimmer och plats för uppförandet av en mindre gård. Att gården byggdes uppe vid Degersjön framgår inte, men det är sannolikt. Om den byggdes där är det rimligt att den flyttades till den mark som Olof Olofsson köpte år 1871. Han köpte en del av Stöcksjön 10, men marken låg i anslutning till Degersjö by och Olof Olofssons fastighet fick så småningom beteckningen Degersjön nr 2.

När Olof Olofsson byggde eller flyttade gården till sin inköpta mark är oklart, men det bör vara i nära anslutning till köpet. Det styrks av att då Anders Magnus Brodin 1873 köper hela Degersjö nämns inget undantag för Olof Olofssons gård och inte heller för det potatisland han vid auktionen 1862 förbehöll sig.

Var gården sattes upp kan inte med säkerhet sägas, men efter samtal med flera personer, bland andra Sigvard Johansson, är det troligaste att gården byggdes på den grund som fortfarande syns ca 40 m väster , dvs ner mot sjön, om Edvard och Signe Johanssons hus. Gården revs i så fall senast ca 1910.

Brandförsäkring 1865

Då Anders Gustaf Edström gått i konkurs brandförsäkrades hans "konkursmassa" den 1/12 1865 i Westerbottens Läns Brandstodsbolag för 1310 Riksdaler Riksmynt. Följande byggnader beskrivs i "försäkringsbrevet".
1) Ett boningshus, 50 fot långt, 19 fot brett och 10 fot högt av timmer, på stenfot. Huset var täckt med vanligt nävertak och inrett i förstuga och 3 rum med eldstad och annan erfordelig inredning. Värderat till 300 Riksdaler Riksmynt (Rdr rmt).
Det bör vara den byggnad som beskrivs under 1) i 1817 och 1853 års syn.
2) En byggnad, 44 fot lång, 19 fot bred och 11 fot hög av timmer, på stenfot. Huset var täckt med nävertak och avdelat i förstuga och 3 rum, varav 2 med eldstäder. Alla rum inredda och huset i gott skick. Värderat till 430 Rdr rmt.
Det bör vara den byggnad som beskrivs under 2) i 1853 års syn.
3) En bod, 14 fot i fyrkant och 12 fot hög, på knutsten och med nävertak samt fullgod inredning. Värderat till 30 Rdr rmt.
4) Ett stall med port, stallider, gödselrum och vedhus av timmer, 56 fot lång, 19 fot bred och 9 fot hög under nävertak. Inrett med portar och luckor och i fullgott skick. Värderat till 250 Rdr rmt.
5) Ett fähus med port, foderlada och tröskloge under nävertak, 108 fot långt, 20 fot brett och 9 fot högt med inredning i brukbart skick. Värderat till 250 Rdr rmt.
6) En hässja intill logen med 4 led med loge och tak. Värderad till 50 Rdr rmt.

Johan Sparrmans gård

Den gård som avses är nuvarande "kronhuset", som byggdes i samband med att Johan Sparrman köpte halva hemmanet af fadern 1885. Gården var ursprungligen en så kallad sexknutarsbyggnad, dvs den innehöll kök, kammare och förstuga. Den hade yttermåtten 10,4 X 6,2 m. Omkring sekelskiftet byggdes den ut med ett rum norrut till sitt nuvarande utseende. Under tapeterna i det tillbyggda rummet finns tidningar från 1899-1900. På några ställen finns tidningar från 1893.

Här måste sägas att det råder viss osäkerhet omkring denna gård och den gård, som tidigare beskrivits som Olof Olofssons hus. Det finns en liten möjlighet att det är samma gård.

1887 års karta (till Laga skifte)

Vid Laga skiftet tillhörde inte nuvarande Degersjön 2 byn och därför finns på kartan inga uppgifter om Olof Olofssons eller Johan Sparrmans hus. På kartan finns 4 bostadshus inritade, ett vid Degersjön och tre nere i nuvarande byn. Det är näst intill säkert att Anders Gustav Edström bodde i huset, som stod kvar uppe vid Degersjön.

I huset längst söderut, som låg i dungen nedanför Inge Brodins nuvarande hus, bodde Johan Reinhold Andersson.

Huset lite norr om, är det hus som fortfarande finns på fastigheten Degersjön 1:13, dvs Lindgrens hus. Huset är med största sannolikhet flyttat från Gam-Degersjö. Den bagarstuga som stod på tomten revs ca 1953.

I huset längst norrut, det låg ungefär där Holmströms nya hus står, bodde Anders Magnus Brodin.

Uppgifter om Johan Reinhold Anderssons och Anders Magnus Brodins hus finns i brandförsäkringshandlingar, se nedan.

Brandförsäkring 1889 (J R Andersson)

Följande byggnader finns beskrivna:
1) Ett boningshus uppfört av timmer och resvirke på stenfot, 60 fot långt, 19 fot brett och 14 fot högt till väggbandet. Huset har spåntak och är indelat i kök, kammare, bagarstuga, förstuga och vedlider. Huset är i gott skick och värderas till 800 kronor.
Här kan man notera att det inte står att huset är nytt, som det gör för logen och foderladan, dvs byggnaderna 2) och 3). Boningshuset är alltså flyttat, med största sannolikhet från Gam-Degersjö.
2) En loge av timmer på sten, 34 fot lång, 32 fot bred och 12 fot hög till väggbandet. Logen har spåntak och är ny och i gott skick. Den värderas till 350 kronor.
3) En med logen sammanbyggd foderlada av resvirke, port, ladugård och gödselrum av timmer. 64 fot långt, 30 fot brett och 10 fot högt till väggbandet. Byggnaden har spåntak och är ny och i gott skick. Den värderas till 400 kronor.
4) En bod av timmer 14 fot i fyrkant och 12 fot hög på väggbandet. Boden har spåntak och är i gott skick. Den värderas till 50 kronor.
Det skifte där dessa byggnader stod, var ett av de som Johan Reinhold Andersson år 1900 sålde till Johan Wilhelm Brodin. I köpehandlingen står inget om byggnaderna och det torde innebära att de redan då var flyttade till ett annat ställe.
På en Generalstabskarta, som uppmättes 1902 finns en husmarkering på den plats där Tycko Anderssons hus ligger och det är säkerligen dit Johan Reinhold Andersson flyttade husen. Det skulle även förklara de uppgifter, som säger att huset tidigare stått i Gam-Degersjö.
På en ägokarta från 1922 över J R Anderssons hemman finns 2 gårdsmarkeringar. En där Tycko Anderssons hus finns och en där Hellqvists hus ligger. Då J R Andersson 1921 säljer sitt hemman till sönerna får Johan Rudolf på sin del, nuvarande Hellqvists, den "nya gården". Även det talar för att Tycko Anderssonws hus är J R Anderssons ursprungliga och alltså har flyttats.

Brandförsäkring 1889 (A M Brodin)

Anders Magnus Brodin är försäkringstagare, trots att han inte ägde mark i Degersjö då försäkringen togs. På försäkringsbrevet är det skrivet att byggnaderna finns på Johan Reinhold Anderssons hemman. Förklaringen är att då Anders Magnus Brodins son Erik Anton den 16/5 1887 säljer sina 1/8 mtl till Johan Reinhold Andersson finns bland andra följande födorådsförmåner:
att bemälde Brodin [Anders Magnus] förbehåller under sin och sin hustru Charlotta Eriksdotters återstående lefnad uti norra delen af nyverket besitta en sträcka dels odlad och dels ouppodlad jord af åttahundra fots längd och fyrahundra fots bredd.
äfvensom å köparens skog hugga det resterande byggnadstimmer till en så kallad sex knutars byggning och en redan påbörjad mindre ladugård.
Byggnaden tillfaller ej köparen.

Vid försäljningen hade Erik Anton Brodin redan utvandrat till Australien och försäljningen sköttes av fadern Anders Magnus Brodin.
Huset måste alltså ha byggts 1887-88 och vad som hände med det sedan Anders Magnus Brodin emigrerade till Nord Amerika 1905 är oklart, men det revs före 1922, eftersom det inte finns med på den ägostyckningskarta som ritades då Johan Reinhold Anderssons hemman delades. Det är tänkbart att huset revs och bygdes upp till den bagarstuga som fanns på Lindgrens tomt fram till ca 1953.

Följande byggnader är beskrivna:
1) Ett boningshus uppfört av timmer på stenfot, 32 fot långt, 18 fot brett och 12 fot högt till väggbandet. Huset har spåntak och är indelat i två rum och förstuga. Huset är nytt och i gott skick och värderas till 400 kronor.
2) Ett fähus sammanbyggt med gödselrum, port och foderlada uppfört av timmer på stenfot. Byggnaden är 42 fot lång, 23 fot bred och 8 fot hög till väggbandet. Byggnaden har spåntak och är i gott stånd och värderas till 200 kronor.

Johan Wilhelm Brodins hus

J W Brodin köpte sitt hemman 1900 och byggde ett hus 1901-1902. Huset byggdes i nord-sydlig riktning, alldeles ovanför vägen, och låg strax norr om Inge Brodins nuvarande hus. Av bevarade foton syns att huset var en vanlig Västerbottensgård. Huset revs ca 1943 i samband med att det nuvarande huset byggdes.

Erik Anton Brodins hus

Erik Anton Brodin köpte sitt hemman 1908, men redan tidigare hade han byggt sitt hus. På en av takåsarna är med blyerts skrivet att upptimringen skedde 1903. Enligt uppgift var huset inflyttningsklart 1906. Huset, som nu ägs av K-G Sandström, fick vid byggandet sitt nuvarande utseende.

Johan Rudolf Anderssons hus

Då Johan Rudolf Andersson 1921 köper sitt hemman av fadern framgår av köpehandlingen att den nya gården ingår i köpet. Huset byggdes alltså ca 1920 och av ett senare flygfoto framgår att det nuvarande husets norra del är tillbyggd senare. Husets ägs nu av Arne Hellqvist.

Johan Reinhold Anderssons förmånshus

Huset var den "bagarstuga" som stod på den plats där Hans-Erik Hellqvists hus nu ligger. "Bagarstugan" revs i samband med att han byggde sitt hus 1975.
När förmånshuset byggdes är inte helt klarlagt, men då Erik Arvid Andersson 1925 säljer sitt hemman till Olof Sandström och Erik Anton Olofsson finns bland villkoren att J R Andersson skall få ta timmer till sitt förmånshus och dessutom rätt till erfoderlig tomt. Då Olof Sandström säljer 1931 finns inte motsvarande villkor för köpet. Det innebär att förmånshuset byggdes 1925 - 1931.